Teori 7 -kulvapen

Denna vecka gick vi vidare till kulvapen. Vi hade som vanligt genomgång på det vi läst i boken, som handlade om saker som vapendelar, kombivapen (både hagel och kula i samma vapen), optiska riktmedel (kikarsikte på vapen med mera), kulpatroner och hur klassindelningen ser ut.
Läraren hade med sig ett gäng olika sorters kulor som vi fick titta på. Det kan vara svårt att känna igen alla olika egenskaper patronen kan ha, som t.ex om den är hel- eller halvmantlad, vad som skiljer olika hylsor åt, om kulan är bondad eller inte... Rena grekiskan tyckte jag innan vi gick igenom det! Och att kunna känna igen vilken kaliber en kula har bara genom att titta på den, det vette tusan om jag någonsin lyckas med. Kalibrarna har ju inget logiskt system direkt, som hagelpatronen.
 
 
Som sagt, mer ingående information om det här kommer dyka upp. Nästa vecka har vi studiebesök på Kjells vapen i Götene, och veckan efter det går vi över till viltet och dess egenskaper. Det ser vi fram emot!

Teori 6 -hagelvapen

Nu kommer vi till det där med vapen. De flesta i kursen hade stenkoll, jag hade fullt upp med att komma ihåg vad de olika delarna i vapnet var bra för. Att komma ihåg namnen på delarna var inte ens att tänka på... Det där måste jag plugga rejält på innan provet.
Vi började som sagt med att titta på bilder på hagelvapen och peka ut vad de olika delarna hette. Jag pekade ingenstans, satt tyst och låtsades att jag inte fanns. Vår lärare Assar hade med sig ett kombivapen (både hagel och kula kombinerat i ett vapen) som han visade. Dessutom hade han med ett gäng patroner, alltså ammunition, som vi fick titta närmare på. Även vad hagelpatronens delar heter måste vi ha koll på.
Olika hagelpatroner har olika grovlek, vikt, material, längd, kaliber och så vidare. Det är ganska rörigt i början, därför kommer det enskilda inlägg både om ammunition och vapen som förklarar detta närmare!
 
Efter det var det dags att gå igenom teorin för hagelskytte. Vi tog reda på vilket öga som är dominant, vilket var lätt som en plätt. Assar målade ett kryss på en tavla. Vi höjde armen och pekade på punkten, sedan blundade man med vänster öga. Om punkten då flyttas så den är vid sidan om fingret så har man ett vänsterdominant öga. Då måste man alltid blunda när man siktar. Har man ett högerdominant öga, så fingret stannar kvar vid punkten, kan man sikta med båda ögonen öppna.
 
Sedan övade vi anläggning! Det är alltså hur man ska stå och hålla vapnet för att det ska placeras rätt mot axel, öga och målet. Det fick vi göra med träbössor, precis som Emil i Lönneberga. Vi pratade även lite om hur man kan anpassa vapnet så det passar en själv, både vi människor och vapnen är ju olika byggda och passar inte alla.
 

Teori 5 -fällor och eftersök

Idag hade vi genomgång om fällor, levandefångstfällor och ihjälfällor, vad det finns för regler kring fällor och så tittade vi på några olika sorter. Fick lära mig att sånadär musfällor där musen springer uppför en liten ramp som vippar ner den i en hink vatten är olagliga. Musen drunknar ju, inte speciellt trevlig död. Här har vi en annan olaglig fälla:
 
 
Björnsaxen! Lagom skönt att fastna med foten i den. Alla sorters fällor ska alltså godkännas av Naturvårdsverket innan de får användas, så att inte djuret lider. Det och mycket annat fick vi lära oss. Dessutom hade vår handledare med sig ett par av sina egna fällor som han visade hur man gillrade.
 
 
Sedan gick vi vidare till eftersök, hur man ska bete sig om man råkar göra en skadskjutning. Man ska bland annat stanna kvar på sitt pass, kontakta jaktledaren och lägga på minnet hur djuret tecknade (hur det betedde sig när det träffades) och vart det försvann. Sedan väntar man in jaktledaren och eftersökshunden innan man startar eftersöket. Vi fick även se på film om hur man tränar upp eftersökshundar. Det där med eftersök kommer vi gå in på närmare senare här i bloggen.
 

Teori 4 -jakthundar

Den här gången gick vi igenom jakthundar, vilka raser som passar till vilken sorts jakt och vilka djur man jagar då. Vi hade haft en massa sidor i boken om det i läxa, och ärligt talat så var det det svåraste avsnittet hittills. Hundar har väl aldrig varit min grej, de dreglar och luktar illa, tacka vet jag katter. Lite mer intelligens där. Kanske en småpinsam åsikt om man jagar, hunden är ändå en ganska stor del i det...
Jag tyckte personligen att det var svårt att se skillnad på hundraserna och komma ihåg namnen på dem, och vilken ras som passar till vilken jakt. Det där får jag minsann plugga vidare på. Men jag måste säga att det är imponerande att hundarna är så duktiga på det de är upplärda till! Jakten blir så mycket enklare med en hund till hjälp, och vid eftersöket är hundarna ovärderliga. 
Mer information om jakt med olika hundar hittar du under kategorin "Jakthundar"!
 
Läraren gick som vanligt igenom avsnittet med hjälp av en powerpoint, sen fick vi återigen se på ett par filmer om grytjakt efter grävling, harjakt och jakt med stående fågelhund. Det var kul att få se hur hundarna arbetar i verkligheten, så får man lite mer förståelse.
 
 

Teori 3 -jaktformer

Vi började lektionen med att vår lärare Assar visade oss vilken utrustning som är bra att alltid ha i ryggsäcken, det var skoj. Ungefär som när man var liten och jultomten tog upp en ny present ur säcken, överraskning varje gång!
Det var inte lite grejer minsann, här har ni några av sakerna och längre fram kommer vi lägga upp fler inlägg om det.
 
 
Efter det gick vi igenom läxan, som handlade om olika jaktformer. Vi fick lära oss bland annat vad pürschjakt och uppflogsjakt är, vad som skiljer vaktjakt från vakjakt, åtel från utfordringsplats, lämpliga vapen och hundar, vilket vilt man jagar i olika jaktformer och en hel massa andra saker.
 
Sist såg vi på film vilket kändes lyxigt värre, precis som i skolan när man får se på en film om året ungefär. Det var ett avsnitt av ett jaktprogram som heter Dianas stigar, som följde en jägare ute i skogen. Han var man. Kameramannen var också man. Varför var namnet Diana med? Det har stått i läroboken också ett par gånger. Tål att tänkas på.
Jägaren sköt rådjur, vildsvin och mufflon. Hahaha, mufflon, vad är det för konstigt djur tänkte jag. Måste ha hört fel eller så är jag bara oallmänbildad. Det var tydligen ett ganska sällsynt skogsfår med bakåtböjda horn. Varje dag lär man sig något nytt!
 

Teori 2 -att bli jägare

Den här lektionen gick vi igenom vad det innebär att bli jägare och hur en jakt kan gå till, med andra ord genomgång på det vi hade i läxa.
 
Först pratade vi om olika anledningar till att man jagar och vi fick berätta varför vi själva var intresserade av det. De flesta sa spänningen eller naturupplevelsen, några andra tyckte gemenskapen i jaktlaget var viktigast. Själv svarade jag naturen för någon av de andra anledningarna vet jag ju ingenting om. Jag har inte varit med på någon jakt, jag vet inget om spänningen, gemenskapen, viltet eller hundintresset, men det ska det bli ändring på!
 
Vi gick vidare till hur man blir en bra jägare, en god jaktkamrat och hur en jägare ska bete sig om han/hon träffar på andra människor i skogen. Det funkar ju inte riktigt att gå med laddat vapen, en blodig och sölig hare över axeln och säga "tjena, vi tänkte döda lite kaninjävlar så om ni inte vill bli skjutna ska ni dra härifrån". Nä. Inget bra föredöme för jakten, som trots allt har många motståndare. Istället bemöter man skogsflanerarna med respekt, vänlighet och hänsyn.
 
Vi pratade om vad jaktledaren har för roll och vad man gör om man misslyckas och ett djur blir skadat. Dessutom gick vi igenom två av de viktigaste delarna i jakten - etik och säkerhet. Hur behandlar man jakthunden? Vad innebär hänsynsfull jakt? När kan man skjuta och när är skadeskjutrisken för stor? Vi pratade om kulfång och jag förstod ärligt talat ingenting. Jag trodde bra kulfång var att det inte finns något hinder bakom djuret, så det inte blir risk för rikoschetter. Det var tydligen helt tvärt om, det ska finnas träd bakom som stoppar kulan, men inga stenar och inget hinder framför djuret. Eller nåt sånt där...
 
Sist gick vi igenom det vi hade läst om i Lagen, vilket är i princip samma saker men mer detaljerat. Lagen bestämmer t.ex vad som egentligen är jakt, vilt, lockande av vilt med mera.
 
Uppslag ur Svenska Jägareförbundets bok Jägarskolan.
 

Första teoriträffen! -informationsbomb

I veckan drog jägarexamensutbildningen igång och vi hade vårt första möte. Själv läser jag med Svenska Jägareförbundet hos Studiefrämjandet så jag skriver om hur det ser ut för oss. Utbildningen ser annars lite olika ut på olika ställen, även om grunderna är samma.
 
Det var riktigt nervöst innan måste jag erkänna! Jag var mest orolig över att vara minst kunnig jämfört med de andra så jag inte skulle hänga med, tänk om jag skulle skämma ut mig helt? När vi presenterade oss skulle vi berätta om vi hade tillgång till jaktmarker. Där blev jag lite förvirrad. Visserligen jagar min pappa, men vi äger ju ingen mark? Efteråt fick jag veta att man inte måste äga marken, många jaktlag arrenderar marken istället och då har man tillgång till jaktmark. Nu är ju inte jag med i det jaktlaget såklart, men jag får vara med som gäst. Det var en såndär liten fråga som man som helt ny kanske inte funderat på innan. Annars gick det finfint, det var inte alls svårt att hänga med.
 
Första träffen gick vi igenom saker som rör kursen. Här kommer en del av det vi fick veta:
  • Vi träffas en gång i veckan, tre timmar åt gången med en kafferast i. 15-16 träffar innan teoriprov.
  • Läxor mellan träffarna
  • Vi fick vår kurslitteratur och tittade i den
  • Kostnader för kursen
  • Hur proven är upplagda
  • Vi måste lämna ett foto i december som ska användas till jägarbeviset när vi tagit examen
  • Eventuellt studiebesök hos vapenhandlare
Mängder med information med andra ord. Mycket av det kommer vi lägga upp i egna, mer detaljerade inlägg så det är bara att hålla korpgluggarna öppna!
 
Läxan var ganska rejäl, man får vara beredd på att lägga ner mycket tid på sin jägarexamen. Men det är intressant och jag är säker på att det kommer vara värt det efter!

Nyare inlägg
RSS 2.0