Att skaffa lånetillstånd
Många har inte råd att skaffa all jaktutrustning som behövs på en gång. Och varför ska man göra det innan man har provat på ordentligt och vet vad man vill ha? Då kan man istället skaffa ett lånetillstånd.
Jag ska till exempel låna min pappas vapen i höst (om jag nu skjuter överhuvudtaget, behöver nog träna upp mig lite först). Då gjorde vi som så att jag gick till polisen och hämtade en blankett som skulle fyllas i av mig. Det var nämligen bara jag som låntagare som skulle skriva på något, inte den som lånar ut vapnet.
På blanketten fyllde man i bland annat sina personuppgifter, vad för vapen man ska låna och vilken klass det/de tillhör. Så skriver man på och lämnar in. Det ska kosta 250 kronor, oavsett hur många vapen man avser att låna. Man behöver inte heller skriva exakt vilket vapen som ska lånas, det räcker med att skriva "kulvapen" till exempel.
Polisen skickar in blanketten som ska godkännas, och sedan skickar de hem ett tillstånd. Innan man har fått tillståndet får man INTE låna ett vapen och jaga med det på egen hand, utan fram tills godkännandet har kommit så är det uppsiktsjakt som gäller (alltså att ägaren till vapen finns på armlängds avstånd och tar på sig ansvaret). Men när allt är godkänt och klart så är det bara att låna hur mycket man vill och ägaren till vapnet behöver inte vara i närheten. Intyget gäller fram tills man skaffar en egen vapenlicens. Gör man aldrig det så gäller alltså låneintyget i all evighet ungefär.
Skaffa jaktkort
Älgjakten närmar sig med stormsteg, måndagen den 14 oktober är det dags här i mina trakter i alla fall (alltså Västra Götaland). I Norrland drog älgjakten igång för flera veckor sedan. Med älgjakten börjar för många den "riktiga" jaktsäsongen, och då är det ju verkligen läge att fortsätta skriva här på bloggen!
Trots att jag haft ett uppehåll på tre månader så är ni besökare fler än jag någonsin vågat tro, det är hur roligt som helst och jag hoppas att ni fortsätter läsa i höst.
Bland det första man behöver göra inför jaktsäsongen är att skaffa ett jaktkort. Det behöver man även om man inte ska skjuta. Ska man ta del av bytet eller bara gå i en drevkedja så behöver man ändå ett kort. Det kostar 300 kr och man köper det via Naturvårdsverkets hemsida.
Om man köpter jaktkort för första gången måste man registrera sig genom att ange bland annat mailadress och personnummer. Det är avklarat lätt som en plätt, och sedan är det bara betalningen kvar. Det görs antingen med bankkortet eller via bankgiro.
Sedan får man jaktkortet hemskickat. Det ska ta 2-3 veckor efter att betalningen har registrerats. Om man ska jaga innan man har fått jaktkortet (som det blir för min del) så kan man skriva ut sidan där det står att man har betalat på ens inloggning. Alltså den första sidan man kommer till när man har loggat in från Naturvårdsverkets hemsida.
Skytteprov -hagel och grundprov kula
Dagen börjar med inskrivning. Provledarna fyller i namn och övriga uppgifter på provintyget, och så får man betala 540 kronor för provavgift och ammunition.
Sedan kör man igång med hagelvapenprovet. Det är uppdelat i följande moment:
- Säker hagelvapenhantering
- Avståndsbedömning
- Hagelskytte mot markmål (haren)
- Lerduveskjutning
Upplägget är säkert olika på olika provbanor, men vi gjorde så att vi följde med en ledare runt och gjorde alla moment i ett svep. Man börjar med säker vapenhantering, då man går en liten stig i skogen med hinder som man ska ta sig förbi på ett säkert sätt, samtidigt som provledaren går en bit ifrån och håller koll. Man måste klara detta för att få göra övriga prov.
Efter det gör man avståndsbedömning, då är det dels en tavla i form av en gås som kommer upp, och dels fem markmål. Man står med hagelvapen med klickpatroner i (inga riktiga skott går av) och skjuter när man tycker att det är inom avståndet.
Så var det dags för haren. Man skjuter två skott åt ena hållet, och två skott åt andra hållet, så fyra skott totalt. Man måste få åtta hagel i varje sida av den tvåhövdade haren för att bli godkänd.
Sist var det lerduvor. Man ska träffa 4 av 6 duvor och de är rakt frångående, så de flyger ut framför en. Om man missar första skottet får man skjuta ett andra på samma duva.
Klarar man denna delen så får man söka vapenlicens för ett hagelvapen!
På vårt prov hade vi lite för få provledare, så efter hagelprovet var det en stunds väntan innan det sista provet, kula. De två delarna i det provet är:
- Säker kulvapenhantering
- Grundprov kula
På säker vapenhantering behöver man denna gången bara ta upp vapnet, och kolla så det är säkert, ladda och göra patron ur på ett säkert sätt. Ingen tur i skogen alltså.
Sedan gör man själva provet med vapnet .22 Long Rifle. Först ska man träffa 4 skott inom 12 cm sittande vid en bänk. Sedan 4 skott inom 17 cm med "jägarmässigt stöd", alltså stöd med hjälp av en pall, en stolpe, stenar och dylikt.
Klarar man grundprov för kula får man söka vapenlicens för kulvapen i klass 2-4, så man får jaga lite mindre djur, upp till rådjur.
Vill man kunna jaga stora djur, som älg och vildsvin, är det ytterligare ett prov som måste göras, nämligen högviltsprovet som ger möjlighet till licens för klass 1 vapen!
Grundläggande om ammunition
Det är ammunitionen som skjuts ut ur vapnet när man trycker in avtryckaren. Så långt är nog alla med. Men sen finns det massor av andra saker man kan behöva veta om ammunition!
Hagel
Ja, till hagel används såklart hagelpatroner. Längst ner sitter en metalldel (culot) med en tändhatt, som får fart på krutet. Då skjuts haglet iväg. Haglet är små kulor som finns i olika storlekar och vikt beroende på vilket vilt man jagar. Det finns fyra olika kaliber på på hagelvapen, 12, 16, 20 och .410. Kalibern anger även storleken på själva patronen.
Runt vatten får man inte jaga med blyhagel, som annars är det normala. Andfåglar kan äta upp blyet och bli förgiftade. Då skjuter man istället med alternativhagel, vanligast är stålhagel.
Kula
Och till kulvapen använder man kula. Kula... automatiskt tänker sig nog många såna där små runda kulor som man hade för ett par hundra år sen i musköterna. Men nu har de en helt annan form och är mycket mer effektiva och skonsammare.
Hela hylsan består av mässing och längst ner finns tändhatten. Inuti största delen av patronen finns det krut, men längst fram sitter själva kulan fast. Det finns olika former av kulor och mängder av olika kalibrar (alltså patronsorter).
Det första man behöver komma ihåg är att alla djur inte får skjutas med samma sorts kulor. Stora djur måste skjutas med en kula med en viss kraft i, medan små djur får skjutas med "svagare" kulor. Det finns fyra olika klasser där djuren (och vapnen) är indelade.
Nästa grej att lägga på minnet är innebörden av expanderande och icke expanderande kulor. En icke expanderande går bara rakt igenom och behåller sin form hela tiden. En expanderande kula däremot måste användas på till exempel älgar. Blyet i kulan utvidgar sig och skapar en större sårkanal, vilket ger snabbare och skonsammare avlivning.
Underst: kulor som har expanderat
Grundläggande om vapen
Ja herregud. Vapen. Varbygel? Låda? Hane? Vad betyder allt det där egentligen?! Rena grekiskan för en oerfaren nybörjare som kanske inte ens hållt i ett vapen innan. Det kan vara skönt att ändå ha lite koll innan man börjar, så här kommer lite basic information!
Hagelvapen
Det finns två huvudkategorier av hagelvapen. Den ena är brytvapen och har två pipor som man fäller ner för att ladda. Den andra kategorin är enkelpipiga vapen, då oftast halvautomat. Enkelpipiga vapen laddas på sidan genom att man drar tillbaka slutstycket, eller under vapnet i en "lucka", magasinsporten.
På dubbelpipiga vapen öppnar man med en liten spak på ovansidan som heter topplever. Dessutom sitter säkringen där och även pipväljaren, där man väljer vilken av de båda piporna som ska avfyras först. Själva avfyrningsmekanismen sitter i baskylen på brytvapen eller i lådan på halvautomater, mellan pipa och kolv.
Här har du de viktigaste delarna på ett brytvapen. Här en hagelbock:
Och här en halvautomat, skillnaderna finns runt lådan:
Kulvapen
Ett kulvapen är huvudsakligen uppbyggt på samma sätt som ett hagelvapen, man har kolv och pipa, avtryckare, säkring och låda. Det vanligaste kulvapnet heter cylinderstudsare, och på den har man ett slutstycke och magasin, precis som på i princip alla enkelpipiga kulvapen. De enda kulvapnen som kan brytas är dubbelstudsare (och så kombivapnen såklart). Eftersom kulvapen används till precisionsskytte behöver man oftast ett kikarsikte på så man ser på längre håll.
Nu har du koll på det mest grundläggarna om vapnens olika delar. Allt det här lär man sig efter hand så det är ingenting att oroa sig för om man känner sig okunnig!
Vad är kaliber?
Innan jag började teorikursen hade jag inte den blekaste aning om vad kaliber egentligen var. Jag hade hört uttrycket otroligt många gånger och fattat att det är något sorts mått på hur bra ett vapen är. Men nu har jag fått svaret, och här kommer det:
Kaliber är måttet på diametern på pipan. Inte svårare än så! Men vad har man då för kaliber till olika ändamål?
I hagelskyttet är egentligen inte kalibern speciellt viktig, hagelsvärmen ser likadan ut. Istället påverkar till exempel trångborrningen (hur pass förträngd pipan är precis innanför mynningen), storleken och vikten på haglen.Alternativen på kaliber är i storleksordning med störst först: 12 (vanligast), 16 (äldre vapen), 20 (väger mindre) och .410 (som är minst).
I kulskytte har däremot kalibern stor betydelse. Därför delar man in vapnen i klass 1-4, där olika djur ingår i olika klasser. I klass 1 får alla djur skjutas, i klass 4 får endast smådjur som möss får skjutas. Klassindelningen beror på hur kraftig kalibern är. Även ammunitionen till vapnet kallas ofta kaliber.
Det finns inget system för kalibernamnen, de kan heta lite vad som helst. Till exempel kaliber 6,5x55 har fått sitt namn för att kalibern är 6,5 mm och hylsan är 55 mm lång.
Vad betyder pass och såt?
Pass och såt är två vanliga uttryck man kan höra i jaktsammanhang. Men vad betyder det egentligen?
En av de vanligaste sorternas jakt heter vaktjakt och det använder man sig av när man jagar bland annat älg. På vaktjakt så delar jaktlaget upp sig och så går man till olika ställen i marken så man står med jämna mellanrum. Oftast står man ensam. Den platsen man står och vaktar på kallas för pass. Till exempel kan jaktledaren säga: "Tar du passet vid stora stenen?"
Såt är ett lite rörigare begrepp. Tänk dig hela stora jaktmarken. Det är svårt att jaga på en hel mark på en gång. Då bestämmer man att man ska jaga på en viss del av marken, och den delen kallas såt. Till exempel: "Vi börjar med att jaga av nordöstra såten ner till bergskammen". Så tittar man på kartan och ser vilket avgränsat område som jaktledaren menar. Alla skyttar och allt drevfolk befinner sig då i den såten, eller runt gränserna om djuren försöker springa ur området.
Hur går teoriprovet till?
När man kommer till stället där man skriver sitt prov (i vårt fall Studiefrämjandets lokal) så börjar man med att skriva in sig. Man måste se till att komma ett tag innan provet börjar, annars blir det försenat och det är aldrig kul för någon. Man visar upp sitt leg för en av provledarna, som skriver in namn, personnummer och telefonnummer på ett intyg. Så får man betala 200 kronor i provavgift.
Efter det är det bara att vänta på att alla är inskrivna och klockan är slagen, då kommer provledarna och delar ut proven, det är tre olika så man inte kan sitta och smygkika på den som är närmast. Frågorna är ändå inte samma, så det är ju lite bortkastat. När ledarna säger till så är det bara att sätta igång, och då har man en timme på sig att fylla i 70 frågor. Det är fyra alternativ på varje fråga och man kryssar i ett av dem med bläckpenna. För att bli godkänd måste man få 60 rätt.
När man känner sig färdig med provet går man och lämnar in det till provledarna, så blir det kaffepaus där man får vänta på att ledarna rättar proven. Vi fick vänta drygt 20 minuter. Sen går man och sätter sig igen, får tillbaka sitt provhäfte, och om det ligger ett jägarbevis i så är man godkänd. Då är det bara att klappa sig själv på axeln och gå hem och fira!
Men om man inte blir godkänd då? Ja, då är det bara att göra omprov. Man kan välja lite själv när man vill ha det, men det bör gå några veckor mellan tillfällena så man hinner plugga in det man inte kan. Då gör man om samma procedur en gång till, och även den här gången kostar det 200 kronor. Så har man det snålt med pengar är det bara att plugga som en tokdåre till första provet!
Vad gör man om man inte har tillgång till jaktmark?
I Svenska Jägareförbundets medlemstidning Svensk Jakt fanns ett mycket nyttigt tema i det senaste numret (nr 2/3 2013) som handlade om vad man gör om man kommer där som nybliven jägare, helt utan kontakter och utan tillgång till mark. Allt fler bor i städer och har inga släktingar ute på landet, och då kan det vara svårt att hitta någonstans att jaga.
När man har rätt att jaga på en mark så är det oftast för att man själv äger den marken, eller så arrenderar ("hyr") man marken tillsammans med ett jaktlag. Om man har släktingar eller vänner som är med i ett jaktlag så kan man om man har tur bli medbjuden på deras jakt som gäst, kanske flera gånger. Sköter man sig blir man förhoppningsvis medlem i jaktlaget när det blir en plats ledig.
Men om man inte har närstående som jagar då? Man ska ju inte behöva avstå från jakt bara för man inte vet vart man ska jaga. Då är tipsen i Svensk Jakt något att ta till sig!
- Ring din jaktvårdskrets eller länsföreningen och fråga om de anordnar några jakter man kan delta på. Ibland anordnas det speciella jakter för ungdomar eller kvinnor.
- Prata med personer i din närhet och på skjutbanan så att du får lite kontakter som kan hjälpa dig.
- Kolla med jaktgårdar och jaktklubbar i din omgivning om de har kurser eller jakter man kan delta på.
- Ibland kan man lösa dagkort och få jakträtt bara för en dag på t.ex kommunens mark på vissa platser i Sverige.
- I norra Sverige finns det många och stora viltvårdsområden där man kan arrendera en viss mängd mark och då få tillgång till hela området.
Här har ni en bra länk där ni hittar både telefonnummer och hemsidor till personer ni kan kontakta för att få hjälp att komma med på jakt!
Får man jaga utan jägarexamen?
Utan jägarexamen får man inte vapenlicens för jaktändamål.
Men för att man ändå ska kunna prova på jakt och se om man tycker om det så finns det något som heter uppsiktsjakt. Det är lite som att övningsköra, man har en handledare som alltid är med en och som tar på sig ansvaret om något går fel. Därför är det handledaren som bestämmer om man är redo att skjuta. Om du till exempel har övat skytte hela ditt liv så kan handledaren låta dig låna hans/hennes vapen och du får avlossa skott även om du inte har jägarexamen.
Om man är under 18 år när man uppsiktsjagar så slipper man lösa jaktkort, men det måste alla över 18 år göra. Det kostar ca 300 kronor och går till statens viltvårdsforskning.
När får man jaga?
Man får ju inte jaga precis när man vill, och det är till stor del för att inte jägaren ska få ett orättvist och oetiskt övertag. Till exempel är det svårt för klövvilt att ta sig fram i djup snö, vilket gör dem alldeles för stressade. Jakten går inte ut på att plåga djuret.
De flesta arter jagas efter allmän jakttid. Under den tidsperioden får man jaga just det djuret på sina marker.
När man ska jaga bland annat älg är det lite mer invecklat. Då får man antingen jaga på den allmäna jakttiden, eller så kan man få licens för att jaga älg. Licens får man söka hos länsstyrelsen, och då bestämmer de hur många älgar man får skjuta och under vilken tidsperiod. Det beror på hur stor älgstammen är och hur många älgar man tror kommer födas. De som bestämmer hur många som får skjutas är jägare och markägare som är med i en älgförvaltningsgrupp, som har koll på ett stort område i länet, som oftast inringar en älgstam.
Ett annat alternativ är att flera jaktområden går ihop, som en liten klubb, och bildar ett älgskötselområde. Då skriver man en plan om hur man ska ta hand om älgarna. Sedan anmäler man det till länsstyrelsen, och om de godkänner planen får man jaga efter vad man har bestämt där.
När man jagar kronhjort finns det också olika sorters indelningar och områden, och hur mycket man får jaga och när beror på vilket område man tänker jaga i. Det finns kronhjorsskötselområde och kronhjortsområde.
Om man vill jaga våra stora rovdjur, som björn, lo och varg, så måste man få särskild licens. Det får man bara om det inte finns någon annan lösning på problemen (t.ex aggressivt beteende mot människor) än att avliva djuren. Man kan även få jaga stora rovdjur som skyddsjakt.
Skyddsjakt är ett lite luddigt begrepp, men det handlar oftast om jakt på djur som ställer till skada. Till det behöver man oftast inget tillstånd, men man måste kunna bevisa att det var just det djuret som ställde till skadan.
Om eftersök
Eftersök. Det har man ju hört talas om tidigare. Men vad innebär det egentligen?
Ett eftersök startar man om man har råkat skadeskjuta ett djur eller om man bommade utan att det finns någon vettig förklaring till varför det blev så. Då spårar man upp det skadade viltet och avlivar det så snart man kan. Många regler vid vanlig jakt slutar gälla för att man så fort som möjligt ska kunna hitta djuret.
Eftersöket börjar med att skytten kontaktar sin jaktledare på radion.
Sedan gör man en skottplatsundersökning, alltså att man kikar runt på marken och letar efter tecken på vart man träffade djuret, som hår, blod och maginnehåll. Förhoppningsvis såg jägaren även åt vilket håll djuret tog vägen, så blir det lättare att starta eftersöket.
Man sätter sedan ihop ett eftersöksekipage, som oftast består av en eller två hundar, en hundförare och en skytt. Så ger man sig av, hundarna nosar upp spåret och leder jägaren till det så man kan befria det från smärtorna.
Vid jakt på klövvilt (älg, rådjur, vildsvin m.m): Förhoppningsvis såg skytten vilka skottecken djuret gjorde - om det skjuter rygg har man träffat magen, om det ramlar men reser sig direkt igen har man troligen träffat ett ben.
Så länge hunden bara ska spåra i lina kan man faktiskt lära upp precis vilken hund som helst att göra eftersök, det behöver inte vara en speciell jakthundras. Det viktiga är att hunden kan det den gör, är lugn och koncentrerad och inte springer runt och skäller som en galning. Dom riktiga specialisterna på klövviltseftersök är bayersk och hannoveransk viltspårhund.
Bayersk viltspårhund
Vid jakt på småvilt (fågel, räv, hare m.m): Skottecknen här är såklart annorlunda. Faller fågeln med sträckt hals har man träffat vingen, försöker räven bita sig i svansen har man träffat för långt bak i kroppen. Eftersom det kan vara mycket svårt att hitta en skadad fågel är det bra om man har med sig en apportör redan från början. Den ska kunna hitta och ta med det skadade viltet till sin förare utan att bita sönder det. De vanligaste raserna här är spaniel, retriever och stående fågelhundar.
Labrador Retriever
Kurslitteraturen
Det finns två olika alternativ som de flesta studiecirklar för jägarexamen använder sig av. Det ena är Svenska Jägareförbundets "Jägarboxen", en samling böcker med faktabok, studievägledning med övningar, och en lagbok. Det är det vanligaste alternativet och troligtvis de böckerna du använder om du läser hos Studieförbundet.
Andra studiecirklar använder sig av Jägarnas Riksförbunds material, som består av en teoribok, en studievägledning och dessutom en dvd med filmmaterial. Om man vill läsa sin jägarexamen med Jägarnas riksförbund ska man söka sig till Studieförbundet Vuxenskolan, som finns på många orter runt om i Sverige.
Kurslitteraturen brukar du få i samband med att din kurs startar, det räknas ofta in i priset för kursen. Du behöver alltså inte köpa böcker på egen hand om du läser hos Studiefrämjandet eller Studieförbundet Vuxenskolan. Om du däremot har startat studiecirkeln privat och läser på egen hand så behöver ni troligen köpa materialet själva.
Är du osäker på om du kommer få med böckerna så fråga handledaren i gruppen!
Kurslitteraturen har ungefär samma innehåll oavsett vilket förbund som ger ut den, så du har lika stor chans att klara teoriprovet vad du än väljer.
Vad är egentligen ett drev?
Ett drev går till som så att jaktlaget delar upp sig i två gäng. Det ena går och sätter sig i olika pass (områden) på marken man jagar på och väntar. Det andra gänget tar sig en ganska bra bit ifrån passen, delar upp sig på regelbundet avstånd, ca 20-50 meter, och börjar gå tillbaka mot passen och de väntande jägarna. När man går där som en kedja i skogen ska man samtidigt slå i träden med pinnar och hojta lite. När djuren hör detta springer de ju såklart åt andra hållet - rakt mot skyttarna i passen. Då ökar chanserna för skott.
Man kan även ta hjälp av drivande hundar, som då skäller och får viltet att gå mot jägarna.
Ett drev är med andra ord precis vad det låter som - att driva viltet mot målet.
Regler för jakt med din hund
Det låter enkelt att ta med sig sin hund ut i skogen när man ska jaga men det finns en hel del olika regler du måste tänka på.
Till att börja med får du inte jaga med drivande hund på för små marker. Drivande hund är en grupp hundraser som jagar rådjur, småvilt och ibland hjort. Dom anses oftast vara den sorts hund som används till drevjakt, där en ensam jägare använder sig av en lös hund som med hjälp av sitt skall driver djuret mot jägaren.
Om du kan förutse att drevet (en jaktmetod där en grupp deltagare föser bytet mot en grupp jägare) kommer gå fram över annans jaktmark får du inte använda en drivande hund.
Du får aldrig utsätta viltet (vilt djur) för påfrestningar som kan plåga djuret i onödan.
Eftersökshundar är hundar som spårar blod för att hitta skadskjutet eller trafikskadat djur. Kravet på eftersökshundar är tvåtimmarsregeln. Det betyder att efter jakt (björn, lo, älg, hjort, rådjur, mufflon eller vildsvin) ska en hund som är tränad i att spåra skadat vilt finnas på skottplatsen igen två timmar efter påskjutningen.
När du är ute på fågeljakt (ringduva, gäss och änder) är det krav på att du måste ha med dig en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel. Jagar du annan fågel ska en tränad hund finnas med mellan solens nedgång och en timme före soluppgång.
Jagar du på snötäckt mark, havskust eller från en båt på vatten finns det ingen skyldighet att ha med en tränad hund.
HÄR kan du se tider för jakt och jaktträning med hundar.
Vart börjar man?
Om man är intresserad av att ta jägarexamen kan det vara lite klurigt att veta vart man ska vända sig. Vissa ordnar sina kurser privat, andra åker på snabbkurser över en helg. Men det vanligaste är att man går jägarskolan via Studiefrämjandet, då är det Svenska Jägareförbundets material man använder.
Studiefrämjandet finns på många orter runt i om i landet, och för att få reda på när deras nästa kurs börjar kan man gå in på deras hemsida www.studieframjandet.se och välja sin kommun. Om du sedan trycker på "kontakt" allra längst upp till höger, så får du fram telefonnummer och mailadress till Studiefrämjandet på din ort. Ring och fråga om de startar någon jägarskola snart!
Annars finns kursen på Studieförbundet Vuxenskolan (SV), och då läser man via Jägarnas Riksförbund. Även SV finns på många olika orter så det är bara att gå in på deras hemsida http://www.sv.se/sv/ och kolla runt.
Om du känner någon som är väldigt insatt i jakt och kanske tidigare har undervisat i det så kan du och några kompisar starta en egen studiecirkel där ni läser i er egen takt, och kanske får ner priset lite på utbildningen.
Ett annat alternativ är att åka på intensivkurser som oftast hålls på gods på olika ställen i landet. Det kostar några tusenlappar extra, men då inkluderas mat och logi i priset och man får gjort kursen över en helg. Passar de som har dåligt med tid och ett bra läshuvud, eftersom det är mycket eget arbete före och efter.
Om man hellre lägger upp arbetet själv och gärna pluggar hemma kanske en webbkurs passar bättre. Här kommer en länk till Jägareförbundets variant.
